Vägslem!?

På Linköpings gator, där problemet med partiklar (PM10) är som störst, har kommunen nu börjat använda något som Expressen föga smickrande omnämner som ”Vägslem”. Rent konkret så är det ett medel kallat kalciummagnesiumacetat , CMA, som har sprutats ut nattetid på de två värsta gatorna i staden, Drottninggatan och Nya Tanneforsvägen.

- Redan en timme efter det lagts ut kan man se klara förbättringar. En liten nackdel är att det blir lite halt på asfalten precis efteråt, men det sker nattetid och det är inte så många som är ute och rör på sig vid fyratiden, säger Muharrem Demirok som är ordförande i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.

Det här medlet kan tillsammans med andra åtgärder som t ex bättre rengöring och underhåll av asfalt göra att luftkvalitén förbättras betydligt. Bara genom Vägslemmet uppskattar man genom försöken visat att halterna av partiklar kan minska med upp till 15-20 procent.

Regeringen överväger dubbdäcksavgränsningar

Regeringen öppnar nu för att tidsbegräsningen för dubbdäck kommer att avgränsas ytterligare. Detta kommer förmodligen att kunna ske under denna mandatperiod. Dubbdäcken är, som bloggen tidigare berättat, en av huvudorsakerna till att partiklar rivs upp från väglaget och försämrar inandningsluften.

SvD har här gjort en kort sammanställning över de fördelar och nackdelar som dubbdäcken medför.

Något för Stockholm att ställa upp i?

Östersunds medverkan i 2007 års Europeiska Trafikantvecka har nu resulterat i att regionen blivit en av de nominerade finalisterna. Under fjolåret har totalt 2016 städer arrangerat trafikantveckor varav 27 stycken varit svenska orter. Trafikantveckan anordnas av Östersunds kommun och 43 andra organisationer, föreningar och företag.

- Vi har arrangerat Europeiska trafikantveckan i fem år nu och ser den som en del i vårt långsiktiga arbete med att stimulera hållbara transporter och minska klimatpåverkan, säger kommunalrådet Karin Thomasson.

I år kommer tävlingen att arrangeras igen och temat kommer att vara luftkvalitet och koldioxidutsläpp. Visst vore det tufft om Stockholm kunde ställa upp och tävla, om inte med hela storstadsregionen så iaf med Hornsgatan eller annat utsatt område? Då kan staden visa att man tar problemet på allvar och samtidigt få chansen att prova exempelvis digitala hastighetsregleringar och andra problemlösningar som diskuterats i debatten!

I övrigt så har DN tagit upp Stockholms luftproblem i en artikel som tar upp dubbdäcksanvändandet i Stockholms innerstad.

Mild vinter, ett stort problem

Som om det inte vore nog med Hornsgatans luftproblem under ”normala” vinterväderförhållanden så gör den milda vintern nu att gränsvärdena för partiklar överskrids i rekordfart. EU:s gränsvärde för mängden inandningsbara partiklar är 50 mikrogram per kubikmeter luft. Under perioden 1 januari till 18 februari 2006, då snö täckte gatorna, överskreds detta värde bara vid ett tillfälle på Hornsgatan. Under samma period 2005, som var snöfri, överskreds värdet under 15 dagar, och i år har det överskridits under totalt 16 dagar. Det högsta värdet som i år uppmätts på Hornsgatan ligger på 160 mg per kubikmeter luft och det är naturligtvis alarmerade.

Dubbdäcken rapporteras som vanligt vara den stora boven i dramat och Christer Johansson, docent på Stockholms universitet och ansvarig för mätningar av partikelhalterna på Stockholms gator, ser gärna att folk byter till sommardäck så snart som möjligt. Han menar att om vädret trots allt skulle frysa på ordentligt igen så kan bilisterna gott åka kollektivt istället. Stockholm Stad har undersökt möjligheten att förkorta tidsperioden för när det är tillåtet att använda dubbdäck. Något som nu också utreds nu av regeringen.

Eftersom frågan om dubbdäckens vara eller inte vara verkar gått i stå vore det intressant att få igång en diskussion om hur alternativa tekniska lösningar skulle kunna se ut. Kanske kan Stockholm Stad utlysa en tävling där intresserade och bekymrade medborgare får lämna in sina bästa och innovativa förslag för att komma till rätta med luftproblemet?

Vit flagg på Hornsgatan

Svenska dagbladet skrev igår om Gunilla Eldh som för en vecka sedan i protest mot den dåliga luften hängt ut ett vitt lakan från sitt köksfönster på Hornsgatan. Det var när hon fick höra om att Hornsgatan är en av de värsta gatorna i Europa vad gäller luftkvalitet hon bestämde sig för att hänga upp lakanet. Återstår att se om fler väljer att följa hennes exempel för att påverka politikerna.

Miljödieseln, potentiell luftbov

En intressant finsk artikel tar upp hur en skattereform medfört att miljöbilar med lågt CO2-utsläpp fått skattelättnader och bilbranschen, under januari månad 2007, redovisat en rekordförsäljning av nya bilar. Det såldes 4 626 personbilar fler än i fjol, en ökning med 27 procent. Detta är såklart ett framsteg ur ett globalt miljöperspektiv men vad som inte funnits med i de finska beräkningarna är hur luften påverkas lokalt av de nya bilarna.

Saken är den att nästan hälften av de nyregistrerade bilarna hade en dieselmotor. Problemet med dieselbilarna är att dem i de flesta fall helt saknar partikelfilter. Skattereformen har enbart tagit hänsyn till CO2-utsläpp. En liten diesel-Focus släpper visserligen bara ut 118 gram koldioxid per kilometer jämfört med 157 för motsvarande bensinare, men i gengäld producerar dieslarna mer partiklar och kväveoxider.

Det är möjligt för konsumenten att välja till partikelfilter men det är en kostsam historia. Till populära Skoda Octavia kostar tillvalet 800 euro extra och till Hyundais storsäljare i30 finns det inte ens som tillval. Detta har inneburit att endast en finsk konsument av femtio har köpt till det, för innerstadsluften, så viktiga partikelfiltret.

En slutsats man kan dra är att låga koldioxidutsläpp är bra globalt men saknar betydelse lokalt. Kväveoxider, och i synnerhet partiklar, saknar betydelse globalt men har väldig betydelse lokalt.

Asfaltens hemligheter!

För att komma till rätta med luftkvalitén på Hornsgatan ser Stockholm Stad bl a över åtgärden att oftare belägga gatan med ny asfalt (se inlägg 14/4). Visst är det bra med ny asfalt men det är också viktigt att se över vilken typ av asfaltsbeläggning man lägger.

Förutom slitstyrka, god friktion, poleringsresistens och goda bulleregenskaper måste vägbeläggningen klara påkänningarna från den tunga trafiken och den yttre påverkan från miljön (fukt, salt, frys-tö, etc.). För att kunna göra detta krävs goda kunskaper om vägbeläggningarnas och de ingående materialens prestanda samt bra information om väg, trafik och omgivande miljö.

Vanligast är att asfalt består av stenmaterial (ca 94 vikt-%) och bindemedel (ca 6% bitumen). Det är heller inte ovanligt att det inblandas något tillsattsmedel, tex fibrer och vidhäftningsmedel. Vad som framförallt skiljer sig mellan olika beläggningstyper är kornstorleksfördelningen och den största stenstorleken.

Vägbeläggningens utveckling berörs, liksom frågan om dubbdäckens vara eller icke vara, av relationen mellan vad som är bra för miljön och vad som är säkerhetsmässigt godtagbart. Det finns t ex stenmaterial som är bättre av hänsyn till slitage och partikelemmission men är sämre ur säkerhetssynpunkt

Högkvalitativa stenmaterial typ kvartsit och porfyr är mycket finkorniga, täta och hårda. De har en mycket bra slitstyrka men innebär samtidigt ökad risk för polering och därmed försämring av vägbanans friktion. Generellt är detta inget problem men på utsatta platser kan friktionen reduceras till kritiska värden. Det är främst vid inbromsnings- och accelerationssträckor, t.ex. vid gatukorsningar och stoppljus, som polering kan bli ett problem.

En möjlig, om än mycket kostsam, metod är att rugga upp och planfräsa hela vägbeläggningen för att minska vägslitaget. Huruvida det skulle vara en möjlig lösning på hornsgatan återstår att se.

Vägverket menar att utvecklingen av vägbeläggningar i ett längre perspektiv ändå kommer utvecklas till att medföra mindre partikelslitage. Ett exempel på just den utvecklingen är att det i vissa länder, bl a USA, har studerats hur olika gummiblandningar i asfaltsmassan påverkat partikelgenereringen. Vissa resultat tyder på att gumminblandning kan minska slitaget, men detta är fortfarande under utredning.

Sänkt hastighet på Hornsgatan?

Trafikborgarrådet Mikael Söderlund (m) bekräftar att Stockholm Stad nu tittar på möjligheten att kunna reglera hastigheten på Hornsgatan de dagar då partikelhalten i luften är extrem. Tanken är att med digitala skyltar reducera hastigheten från 50 km/h ned till 30 km/h. Andra förebyggande åtgärder som ses över är att mer frekvent lägga ny asfalt och hålla vägbanan ren från damm.

Åsa Romson (mp) menar att det inte finns några undersökningar som tyder på att luften skulle bli bättre av en sänkning från 50 km/h till 30 km/h och att det är först vid högre hastigheter som sambandet blir tydligt. Staden bör därför istället koncentrera sig på att ekonomiskt sanktionera användandet av dubbdäck som hon menar är den största orsaken till dålig luft.

Regeringen gav 2007 Vägverket, Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att reducera partikellemmissioner vid slitage och uppvirvling. I slutrapporten tas sambandet mellan hastighet och partiklar upp:

”Verifierade effektsamband saknas ännu så länge för hastighet och PM10-emission, men preliminära skattningar kan göras utifrån resultat från ett forskningsprojekt i Stockholm med mobil mätutrustning (Hussein m.fl 2006). En sänkning från 70 km/tim till 50 km/tim kan ge sänkningar av PM10-emissionen med uppemot 40 % enligt dessa mätningar. En sänkning från 50 km/tim till 30 km/tim kan ge ca 20 – 30 % sänkning av emissionen, men denna skattning är mer osäker. Vad detta har för betydelse för halten går inte att säga något generellt om, eftersom förhållandena är så platsspecifika.”

Det skulle ändå vara mycket intressant om staden genomför en samlad insats med sänkt hastighet, bättre väglag och renhållning som åtgärder. Rapporten visar på ett preliminärt samband mellan hastighet och partikelemission vid höga hastigheter och att hastighetssänkningar på tätortsgator generellt sett inte har stor betydelse för framkomligheten, särskilt inte i rusningstrafik. Klart är att något bör göras på Hornsgatan och det är bra att staden börjat se över alternativ. Utredningen om sanktioner mot dubbdäck tar tid och åtgärder behövs omgående för att komma till rätta med problemen på Hornsgatan.

Norsk Luftrapportering

I Norge samlas all information om landets luftkvalitet på ett och samma ställe. På den mycket bra sidan luftkvalitet.info finns aktuella mätvärden och rapporter redovisade för hela landet. I Sverige finns informationen på kommunernas egna hemsidor, något som gör att den kan vara svår att hitta och att helhetsbilden försvagas. Ett upplägg liknande det norska är helt klart att föredra och förhoppningsvis kan något liknande också införas i Sverige.

Grafik över PM10 i Stockholms innerstad

Här är en karta över stockholms innerstad där man kan se vilka områden som är värst drabbat av partiklar i luften.

Vägdammets effekt på PM10

I en studie från vägverket har man undersökt hur de grova partiklar som dominerar vägdammet kan kopplas till dödsfall, akutbesök och akuta sjukhusinläggningar i Stockholmsregionen. PM10 - halten präglas i störst utsträckning av vägdamm under senvintern då trafiken river upp partikeldammet som legat fast under snö och is. Resultaten i den här studien talar för att väggdammet faktiskt ökar luftvägsproblemen, vilket leder till fler akutbesök och sjukhusinläggningar och belastar samhället ekonomiskt.

Dålig luft i Sundsvall forts.

I den här artikeln kommenteras det fel som gjort att luftkvalitetsmätningarna i Sundsvall inte varit korrekta.

Sundsvall blev under 70- och -80 talet riksbekant för sin dåliga luft som ansågs vara sämst i landet. Då var det främst halterna av svaveldioxid som ett stort problem. En minskning av industrin och utökad fjärrvärme har dock gjort att staden nu klarar normerna för svaveldioxid. Som redan nämnts är det nu den ökade trafiken som gjort att Sundsvall fortfarande är i topp vad gäller dålig luft i landet.

Dålig luft i Sundsvall

Enligt Sundsvalls Kommun har ett fel gjort att miljökontorets luftmätningar visat på för låga halter av kvävedioxid och partiklar i Sundsvalls innerstad. Kontrollmätningar visar på att luftkvaliteten eventuellt inte lever upp till miljökvalitetsnormen för frisk luft. Kommunen ska nu genomföra nya mätningar vid skolhusallén och kasinot. Den främsta orsaken till luftföroreningarna är kraftigt ökad trafik på E4 som går genom staden.

Den lokala Astma- och Allergiföreningen har i Sundsvalls Tidning reagerat på den dåliga luften och kräver att normerna för partikelhalterna nu måste halveras. Vidare menar man att den dåliga luften i Sundsvall orsakat många människor förkortad livstid och att det till stor del är kommunens ansvar.

Dålig luft i innerstadsmiljöer är av allt att döma inte unikt för storstadsregionerna utan även ett problem som man brottas med i mellanstora städer. Sundsvall kan, om normerna överskrids, av regeringen åläggas att upprätta ett särskilt åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemet.

Uppdaterade Mätningar

Här kan man övervaka den aktuella luftkvaliteten i Stockholm. Luftkvaliteten baseras på mätningar och mätvärdena uppdateras kontinuerligt varje timme. Idag (tisdag) är det ganska höga halter av partiklar (PM10) och kvävedioxider i innerstaden.

Nya åtgärder för att främja miljö & tillväxt

I december 2007 kom staten och stockholmsregionen överens om en samlad trafiklösning för regionen till 2020 med utblick mot 2030. Förhandlingens syfte var att komma fram till trafiklösningar som ska främja miljö och tillväxt i regionen.

Vad gäller Frisk Luft så har Regeringen åtagit sig att så snart som möjligt besluta om lämpliga styrmedel för att begränsa dubbdäcksanvändningen. Från regeringen ska man också analysera och överväga ytterligare åtgärder för att minska partikelutsläppen i trafiken. Exempel på sådana åtgärder är att utveckla regionens miljözoner samt införa en differentierad trängselskatt. Det vill säga en skatt som blir högre för fordon som ger en negativ inverkan på luftkvaliteten.